Bara en kofta till

Nej, jag fick inte nog efter Dödergöks KAL. Kände att jag behövde en kofta till och fastnade för Ramona (ett Ravelry-mönster) som Dödergök talade så varmt för i ett blogginlägg.
Allra helst hade jag velat sticka en mörklila kofta i Onions Organic wool + nettles. Har bara läst om det här garnet hittills - inte fått klämma och känna på det - men jag tror att det är jättefint. Dessutom ett som skulle passa bra till Ramona.

Men så var det ju det här med allt garn som legat i eviga tider i mina skåp. Har lovat mig själv att åtminstone sticka varannan gång av den högen. Så jag rotade fram ett antal nystan svart Karisma. Egentligen för tunt för Ramona, men en sak som Dödergöks KAL gav mig var modet att våga gå lite utanför ramarna. Så jag testade att sticka en provlapp med dubbelt garn av Karisma och kom precis rätt i stickfasthet på stickor 5,5.
Fast säg den glädje som varar beständigt. Efter tvätt av provlappen hade antalet maskor och varv på 10 cm-rutan blivit något fler än vad de skulle.

Ok, då provar jag väl att sticka en storlek större än vad jag egentligen vill ha den. Det kanske löser problemet. I värsta fall får jag väl riva upp och sticka något annat. Där är jag nu. Fortsättning följer...

Blodad tand

Det blev lite tomt när Kal-koftan plötsligt var klar. Inga nya "lektioner" varje måndag att ta itu med och inga funderingar på vad nästa steg skulle bli. Men som tur var fanns ett annat stickprojekt som blivit liggande när Kal:en tog över. Min svägerskas mössa och halskrage.

Lovade henne redan tidigt i höstas att hjälpa till med stickningen om hon kunde hitta ett bra mönster. Och nu är det redan en bit in på 2015. Usch, inte bra! Men jag satte full fart och då gick det rätt fort. Det var ju inte speciellt stora projekt så det här borde jag ju ha gjort för länge sedan.

Först var jag lite undrande över mönstret. En halskrage på 17-18 varv, vad kan det bli? Men mössan var fin så jag satte igång och det visade sig bli en helt ljuvlig kombo med fantastiskt skönt garn. Vill också ha en sådan i en färg som passar in i min garderob. Kanske vinröd...

Mönstret på baskern och halskragen är skapad av Anneli på Garnet i Gävle. Garnerna jag använde till baskern var Tendance och Rustic tillsammans med Alpakka Silke och till halskragen Tendence och Rustic.

En annan sak som var bra med Kal:en var att jag "tvingades" starta en blogg. För det är klart att jag ville vara med i utlottningen av de fina vinsterna. Nu har jag fått blodad tand både när det gäller stickning och att skriva om mina stickprojekt. Det är ju ett alldeles utmärkt sätt att dokumentera vad jag stickar och hur jag gjorde. En slags skola för mig själv. Och är det någon fler som vill veta är ni varmt välkomna att titta in. Alltid roligt med besök!

Tror det här blir en favoritkofta

Min KAL-kofta, blockad och klar - och redan använd ett par gånger!
Rätt fantastiskt att man kan få till en kofta helt efter eget huvud och som dessutom passar så bra. Den här KAL:en har varit ovärderlig för mig och utan Dödergöks kunniga vägledning hade det förstås varit helt omöjligt. Så tusen tack än en gång!
Det här var min första KAL, men jag kommer definitivt att hålla utkik efter fler. En sock-KAL vore inte dumt. Har aldrig stickat sockor och skulle verkligen vilja lära mig det. Speciellt sådana som stickas två samtidigt.

Men för att återgå till min kofta så är jag helt nöjd med den. Baksidan fick också en fin form tack vare de intagningar Dödergök tipsade om:

Men kanske finns det ändå ett par saker jag skulle ändra till nästa kofta. Den ena är att jag skulle avsluta oket lite tidigare. Var så rädd att ärmhålen skulle bli för trånga att jag stickade för långt och så blev koftan lite för stor just där.
Tror också att ärmarna blev någon centimeter för korta. Men det går ju lätt att åtgärda när man stickar uppifrån-och-ner. Undrar om jag någonsin kommer att sticka åt andra hållet igen. Är ju så bra att hela tiden kunna prova och se om det passar.

Gillar verkligen knapparna jag köpte hos Knapp-Carlsson här i Göteborg. Förmodar att det är plastknappar, men de ser ut som glas och tar perfekt upp koftans färg. Sen må det vara hänt att de hamnade på fel sida. Känns lite konstigt att knäppa dom, men jag får vänja mig och därmed basta.

Är också nöjd med mina rätstickade kanter. Innan jag blockade spretade de hejvilt, men efteråt la de sig ner perfekt. Det här var min första blockning och jag kommer aldrig att strunta i den igen. Den gör verkligen så stor skillnad!

Knappar nu eller sedan?

Sådärja. Klar! Eller nästan klar.
Är förvånad över att jag faktiskt hunnit med. I vanliga fall brukar starten vara nog så bra, men sedan händer något och stickningar kan bli liggande. Länge.
Jag är rätt säker på att det är KAL:en som gör skillnaden. Blir så inspirerad av alla andras stickningar och får sådan energi av att se hur fina koftor växer fram överallt. Samtidigt är det så roligt att lära sig nya saker - tack Dödergök! - och känna att man verkligen har kontroll över processen.
Som det här med ärmarna till exempel. Var som sagt lite rädd för att ärmhålen blivit för stora, men med tips om hur det enkelt kan rättas till blev det ju hur bra som helst.

Använde magic loop till ärmarna. På en tröja jag stickade i höstas uppifrån-och-ner gjorde jag misstaget att använda strumpstickor. Gör jag inte om igen. Varje övergång syns så tydligt. Fast precis nu slår det mig, kanske blockning kan rädda tröjan! Som vanligt har jag inte blockat den (och inte fäst trådarna heller för den delen). Hmm, det ser ut som om det blir två blockningar på måndag.

Har egentligen bara en fundering kvar. Undrar om knapparna ska sys på nu eller efter blockningen? Ser att några av er har dom på plats och andra väntar. Men vilket är bäst - någon som vet?

Kort kofta - då går det undan

Sådär, då var livet klart. Blev nästan som jag tänkt mig. Hade nog trott att det skulle ha lite med vidd, men det här är ju inte heller så tokigt.
Ville maska av på ett snyggt sätt och hittade den här metoden på youtube. Blev bra. Ser stadigt och mer arbetat ut än den gamla vanliga som jag lärde mig i syslöjden för evigheter sedan.

Nu ser jag fram emot att få sätta igång med ärmarna imorgon. Fast här finns ett litet orosmoment kvar. Är rädd för att ärmhålen har blivit lite för stora. Hoppas att jag har fel, men om så kanske Dödergök har något bra tips hur jag kan korrigera det. Tack och lov har hon ju lösningar på det mesta.

Det här blir bra!

Oj, vad härligt det känns att se koftan växa fram precis som man vill ha den! Den modell jag tänkt mig är ganska kort och i A-linje-modell. Hade inte Dödergök tipsat om intagningar i rygg hade jag nog aldrig brytt mig om sådana för just den typen av kofta. Men nu ser jag ju vilken fin siluett det blir och intagningarna i sig gör ju faktiskt också något extra för koftan.
Tycker det är fantastiskt att få alla de här tipsen längs vägen - oavsett vilken modell vi valt. Så himla lyxigt - som att ha en PT i stickning vid sin sida.

Intressant också hur man ändrar sig efter vägen. Koftan jag skissade på i början skulle ha tre knappar. Ville att knäppningen skulle sluta strax under bysten, men när jag gjort mina tre knapphål såg jag att det var en bit fram dit. Så det blev fem knappar istället. Just det här att ha full kontroll över både stickning och modell - tack vare att vi hela tiden kan prova när vi sticker uppifrån och ner - känns så rätt. Undrar om jag någonsin mer kommer att sticka på det gamla vanliga sättet...

Vem har egentligen bestämt var knapphålen ska placeras?

Det undrar jag när jag märker att jag placerat första knapphålet på "fel sida". Var så koncentrerad att placera det exakt rätt på knäppkanten att jag inte tänkte på att jag borde ha valt den andra kanten.
Så jag bestämmer mig för att det kan väl inte spela någon som helst roll. Knapphålet är snyggt och knapparna jag valt hos Knapp-Karlsson är ännu snyggare. Ett litet tips, är ni i Göteborg missa inte den här affären. Har hittills inte hittat någon med samma utbud. En guldgruva, helt enkelt.

Nästa utmaning blir att sticka korta varv. Har aldrig gjort det förut och oroat mig lite, men med tips från "Med balkong" om German short rows är det ju hur enkelt som helst. Och snyggt blir det också. Eller rättare sagt, det syns inte alls var jag vänt tillbaka och stickat ett extra varv.
Så nu är det bara att sätta högsta fart så att jag är klar med "läxan" till på måndag.

Tycker att halsringningen fortfarande är lite för "fyrkantig", men om jag fortsätter med de korta varven hoppas jag att det ska rätta till sig efter ett tag.